Vad är Agil produktutveckling?

Agil produktutveckling är att kunna skapa effekter på marknaden, utnyttja dessa effekter och ha förmågan att dra nytta av möjlighet på marknaden. Ibland kallas agil produktutveckling för lean produktutveckling.

Jag kommer i denna artikel som svar på frågan ”vad är agil produktutveckling?” att definiera agil produktutveckling. Först en definition av produktutveckling, sedan en kort historisk genomgång av varifrån begreppet agil kommer. Slutligen en beskrivning om hur de olika utvecklingsgrenarna i agil kommer samman i Puls.

Definition av produktutveckling

Produktutveckling är transformeringen av en möjlighet på marknaden till en produkt hos kunden. Möjligheten kan ha skapats av företaget själv genom analyser, kampanjer, teknikutveckling eller andra åtgärder. Eller så har möjligheten uppstått på marknaden vilket företaget utnyttjar.

Produktutveckling förutsätter

1. förmågan att skapa affärsmodeller,
2. etablera samverkan med leverantörer, distributörer och andra intressenter samt
3. utveckla och vårda produkter och produktionssystem.

Historien om agil – militären

Agil är ett begrepp som började användas av militära forskare i slutet av 1970-talet för att beskriva behovet av mer snabbrörliga militära operationer. En avgörande framgångsfaktor i militära operationer är att få information om pågående skeenden, skapa förståelse för situationen, välja handlingsalternativ och genomföra detta.

Den förste militärstrateg som diskuterade detta var den preussiske generalen Carl von Clausewitz i början av 1800-talet. Efter att tillbringat sin karriär i krig drog han slutsatsen att ett slag innehöll så mycket osäkerhet att planerna blev obsoleta direkt när de mötte verkligheten. Hans lösning var minst sagt okonventionell.

Istället för att göra än mer avancerade planer, vilket många förespråkar än idag, föreslog han att man förklarar för soldaterna vad man ville uppnå. Med detta ville von Clausewitz att soldaterna själva skulle lösa uppgiften allt eftersom. Detta var en minst sagt kontroversiell idé.

Trots detta så tillämpades delvis denna agila filosofi i kriget 1870/71 med stor framgång. Därefter glömde tyskarna läxan, i 1914-18 år krig så tillämpades toppstyrd detaljplanering med känt resultat.

Efter detta krig började tyskarna införa vad de kom att kalla uppdragstaktik (auftragstaktik) och kontrollfrihet (truppenführung). När man implementerade detta i den tyska armén insåg man vikten av att ha generalerna vid fronten. Inte för att detaljstyra utan för att kunna sätta in det som händer i ett strategiskt sammanhang.

Den tyska armén var mycket framgångsrik i början av kriget 1939-1944. Men när kriget drog ut på tiden kunde britterna dra nytta av sin agila förmåga på politiskt nivå. Nazityskland förstod aldrig poängen med demokrati. Deras politiska system var baserat på starka ledare med överlappande ansvar där information var makt. I det demokratiska Storbritannien kom makten från att delta i arbetet med att ta fram och dela information och kunskap.

Från militären kan vi lära sig några viktiga saker för att kunna svara på frågan ”vad är agil produktutveckling?”.

1. Det finns hög säkerhet i detaljplaner, planering och styrning behöver göras i små steg allteftersom. Denna steg-för-steg planering och styrning utförs bäst av de som ska utföra uppgiften.
2. Det behövs en ”general” vid fronten som kan sätta in skeenden på operativ nivå i ett strategiskt sammanhang. Övergripande strategisk plan måste kunna anpassas allteftersom situationen utvecklas.
3. Det går inte vinna ett krig bara genom överlägsenhet i fält. Man måste vara överlägsen även på policy nivå.

Historien om agil – biltillverkning

Att planer blir obsoleta när de möter verkligheten var något som Taiichi Ohno, produktionsingenjör på ett bilföretag, insåg på 1950-talet. Hans lösning på detta problem var att ersatta toppstyrd planering med daglig styrning ute i produktionen.

Ohno utvecklade en metod som gjorde det möjligt för operatören i produktionen att själva beställa mer material allteftersom detta förbrukades, just-in-time. På detta sätt sänkte han osäkerhet i planering och styrning. Med just-in-time blir det betydligt mindre material i omlopp, fel och brister blir synliga.

Ohno kompletterade just-in-time med jidoka, ta-tag-i-problemet och gör det vid källan. Operatörerna fick därigenom mandatet att själva identifiera och lösa problem. Just-in-time och ta-tag-i-problemet visade sig ge närmast magisk ökning i produktivitet och kvalitet. Men det är alltså en effekt av minskad osäkerhet. Senare kom denna metod att kallas lean.

Nu har ytterligare några svar på frågan ”Vad är agil produktutveckling?”. Från lean kan vi lära att daglig styrning, just-in-time, minskar osäkerheten i planeringen. Och att styrning och problemlösning vid källan ger högre bandbredd i företags förmåga att fatta beslut.

Historien om agil – IT projekt

Under 1980 och 90-talen införde många företag utpräglat byråkratiska modeller för att produktutveckling. Dessa modeller ledde till sjunkande produktivitet och ökande kvalitetsbrister. Forskare hade redan på 1960-talet visat att byråkratiska modeller ledde till stagnation för företagen. Det uppstod en motreaktion mot byråkartiska modeller, speciellt bland utvecklarna själva.

I början på 1990-talet tog Sutherland och Schwaber fram en utvecklingsmodell som använde korta planeringscykler. De kallade denna modell för Scrum. I Scrum är det teamet som planerar och löser uppkomna problem. Projektledaren är borttagen. En avgörande roll är istället produktägaren som ska sätta in det arbete som sker i projektet i ett strategiskt sammanhang. I Scrum används få roller och modellen är så enkel att den kan beskrivas på några få rader.

Scrum var inspirerad av forskningen, bl.a. artikeln The New New Product Development Game där rugbytermen Scrum nämns. Scrum är en av flera modeller som bekänner sig till agil manifestet, definierat 2001.

Från Scrum kan vi lära om minskad osäkerhet genom iterativ planering, arbete i team, få roller och betydelsen av produktägaren.

Vad är Agil produktutveckling?

Komplexitetsforskningen har hjälpt organisationsteorin att förklara grundläggande fenomen. Från Edward Lorenz har vi fått insikt i att det inte går att göra tillförlitliga planer eller prognoser som stäcker sig mer än kortsiktigt fram i tiden.

Lorenz var metrolog och studera vädret. Det är från honom vi fått insikten att väderprognoser är omöjliga att göra längre än några dagar med hyfsad tillförlitlighet. Det är samma mekanismer som gör att det inte går att detaljplanera projekt.

Komplexitetsforskningen visar också hur vanligt det är med oväntade händelser. Var och en av dessa händelser är udda och händer sällan eller bara en gång. Men tillsammans utgör de en betydande del av allt man behöver hantera i produktutveckling. Det är också detta som gör att utvecklingsmodeller och processmodeller som PROPS skapar mer problem än nytta.

Komplexitetsforskningen visar också att arbete i team och grupper, där människor genom arbetar och delar information, har en överlägsen förmåga lösa komplexa problem. Ett team kan generera mer mångsidighet, mer inre komplexitet. Något som är nödvändigt för att kunna tolka ökande komplexitet i omvärlden. Detta förklarar varför uppdragstaktik och teamarbete är bättre än toppstyrda ansatser som order- och målstyrning.

Parmatur Puls är en agil organisation

Scrum är en modell för hur man drivet projekt, Parmatur Puls (Puls) är en modell för leda en verksamhet. I Puls har vi samlat tidigare praktisk utvecklade metoder. Vi har vidareutvecklat metoderna och kompletterat med nya baserat på komplexitetsforskning.

I Puls utgår vi från daglig styrning, just-in-time. Vi arbetar grupper och team där information delas genom arbete. Utformning av företagets policy och inriktning formas dynamiskt av ledningen genom dagliga pulsmöten. Strategier formas för att skapa effekter på marknaden, och strategier formas utifrån möjligheter som uppstår.

Detta sker genom ett nätverk av pulsmöten. Strategierna realiseras genom projekt inom bl.a. marknad och FoU. Vi har ett fåtal roller, bl.a. VD, marknadschef, utvecklingschef, programchef, uppdragschef och pulsprojektledare. Programchefen motsvarar produktägare i Scrum och general i uppdragstaktik.

I Puls utgår organisationsstrukturen från nätverket av pulsmöten. Det är på pulsmöten, i workshops och på demonstrationer som information delas. Det är genom denna nätverksorganisation som snabbrörligheten, agility, skapas.

Vårt svar på frågan ”vad är Agil produktutveckling?” är en agil organisation som har en förmåga att snabbt anpassa sig till skiftande förutsättningar.