Etikettarkiv: Pulsmöten

Pulsmöten är dagliga stå-upp-möten framför en pulstavla. På pulstavlan finns information för visuell styrning och feltolerans (jidoka). Alla delar i verksamheten ska styras med pulsmöten: företagsledning, produktledning, marknad, FoU, inköp osv.

Puls och digitala pulstavlor

Puls och digitala pulstavlor. För några veckor sedan skrev jag ett kort inlägg om digitala pulstavlor som nu finns tillgängliga. Efter det har jag fått en del frågor om hur Puls egentligen fungerar och hur Puls kan fungera på stora pekskärmar. Digitala pulstavlor, som fungerar för Puls har inte varit tillgängligt förrän nu. Genom att använda pekskärmar 55 tum eller större med InGlass och FlatFrog Board har digitalt Puls gått från dröm till verklighet.

Jag kommer i detta inlägg kortfattat beskriva Puls och visa hur digitala pulstavlor kan användas för olika pulsmöten.

Fortsätt läsa Puls och digitala pulstavlor

SR rapporterar om Puls hos Akzo Nobel

Puls hos Akzo Nobel. I höstas hade Sveriges Radio (SR) ett reportage från Pulsrummet hos Expancel, Akzo Nobel i Sundsvall. Du hittar artikeln och intervjuerna här.

Pulsrummet är vårt utvecklingshjärta, berättar Jennie Malker i intervjun, det är här vi samlas och driver alla våra projekt. Det är här vi styr utvecklingsarbetet. Vår tanke är att få fart i  projekten genom att träffas ofta. Vi ser att det är mycket lättare att ha snabba, korta möten om vi har informationen visuell framför oss. Var är vi nu, vad har hänt sedan sist, vad gjorde vi igår, vad gör vi idag?

Fortsätt läsa SR rapporterar om Puls hos Akzo Nobel

Tips för multiprojektledning som gör en verksamhet agil

Nätverksorganisation - tips för multiprojektledning

I den här artikeln ska jag ge 6 praktiska tips för multiprojektledning som gör en verksamhet agil.

Vi behöver vara agila för att kunna anpassa oss när marknaden kärvar, och leverera när efterfrågan är hög. Ungefär så sa en företagsledare i en intervju nyligen. På senare tid har företag som är decentraliserade rönt positiv uppmärksamhet i finanstidningar. Och de som försöker leda företaget i motsatt riktning har råkar illa ut.

Att agila, ibland kallade organiska, företag är mer lönsamma än byråkratiska är ingen nyhet. Det har varit känt åtminstone sedan 1950-talet. Trots det är det byråkratiska organisationsmodeller som är de mest populära.

Fortsätt läsa Tips för multiprojektledning som gör en verksamhet agil

Agil och socioteknik

agil-och-socioteknikAgil och socioteknik  är två namn på samma sak – organiska organisationer. Här beskriver jag skillnaden mot byråkrati och taylorism. 

Arbetssätt baserad på byråkrati, ofta kallade taylorism, har varit vitt spridda sedan början på 1900-talet. Det har inte saknats alternativ. Inte heller har det saknats vetenskaplig forskning som dömt ut taylorismen. En anledning till taylorismens starka ställning är att det utarbetats mängder med metoder och datorstöd baserat på taylorismens ideal.

Vad är då egentligen problemet med byråkratiska, tayloristiska, organisationer och arbetsformer? Ett kort svar är att de saknar anpassningsförmåga. Byråkratier är ökända för att leva sina egna liv där agendan sätts utifrån interna behov snarare än kundernas eller ägarnas. De har därmed dålig lönsamhet och en urusel arbetsmiljö.

Fortsätt läsa Agil och socioteknik

Vad är puls? En kort introduktion

Vad är puls? Puls har dagliga stå-upp möten, visuell styrning och planerade demonstrationer som ger återkoppling. Puls omfattar hela verksamheten.

Om du besöker ett företag som arbetar med puls bör du kunna hitta ett pulsrum där väggarna är klädda med whiteboardtavlor som är fyllda med information, så kallade pulstavlor. Tittar du närmare på dessa tavlor ser du att det finns flera tavlor som liknar varandra i sin uppställning. Detta är projektpulstavlor. Det finns också många udda tavlor. Pulsrummet kan vid första intrycket verka stökigt. Förutom utskrifter av planer, finns det många post-it lappar, färgade magneter och handskrivna dokument.

Fortsätt läsa Vad är puls? En kort introduktion

Fraktala organisationer

Fraktala organisationer är betydligt snabbare än en hierarkisk organisation, eftersom det är kortare väg genom nätverket.

Fraktaler har blivit kända genom matematikern Benoît Mandelbrot. Fraktaler har egenskapen att de upprepar sig. Ett skalfritt nätverk som Internet, anses vara fraktal enligt Réka Albert och  Albert-László Barabási som gjorde upptäckten av skalfria nätverk. När man ersätter en hierarkisk organisation med ett nätverk, så ska strukturen som skapas också vara fraktal.

Fortsätt läsa Fraktala organisationer