År 1990 startades Human Genome Project för att kartlägga människans hela arvsmassa. Budgeten var hisnande 3 miljarder dollar och tidplanen 15 år. Halvvägs genom projektet, 1997, hade 1 % av arvsmassan kartlagts. Utomstående experter talade om fiasko och att det skulle ta 700 år för projektet att bli klart. Teamet själva sa att de nu var halvvägs. Hur kan 1 % vara halvvägs?
Vem tar egentligen beslut i en verksamhet? På pappret är det enkelt. De flesta företag har ett organisationsschema som visar ansvarsfördelningen. Kanske finns också ett ledningssystem som beskriver roller, ansvar och beslutsforum. I verkligheten är det inte så enkelt. Många beslutssituationer är udda och passar inte in i mallen. Ibland tas beslut av helt andra personer och i andra sammanhang, t ex i en korridor där några personer råkar mötas. Det är positivt att beslut fattas när det finns ett beslutsbehov. Problemet är att besluten inte hänger ihop, inte alltid accepteras och ibland leder till konflikter. Många har letat efter en lösning, varav agility är en ansats. En agil organisation kännetecknas av förmågan att fatta beslut genom hela verksamheten samt genomföra samordnade åtgärder. Så här har vi löst det i Parmatur Puls.
Strategi- och utvecklingsarbete är alltid förenat med risker och osäkerhet. Ju större steg vi vill ta och ju mer nyskapande lösningar vi försöker utveckla, desto svårare är det. Men att sitta kvar med föråldrade tekniker när marknaden förändras är inte ett bra alternativ. För att hantera osäkerhet, risker och en föränderlig omvärld bedriver ledningen ett dagligt strategiarbete i Puls. För att hitta disruptiva förändringar som kommer påverka verksamheten kan de använda Wrights lag.
Strategiska mål pekar ut riktningen som verksamheten ska utveckla sig i på lång sikt samt målsättningar för de närmaste åren. Det är lätt att säga att det ska finnas strategiska mål. Men det är svårare att arbeta fram mål som tar företaget i rätt riktning inför framtiden. Ännu svårare är det att omsätta målen i arbete och förändringar som faktiskt stärker företagets position.
Strategisk planering har fått ta emot en hel del kritik och mycket av den har varit välförtjänt. Ibland kan strategisk planering anta likheter med en rituell dans som ska blidka gudarna, det kan då vara lätt att betvivla värdet av strategiskt arbete. Jag ska dock visa på att strategiska mål är avgörande för företagets framgång och också ge tips på hur strategiska mål kan definieras under olika skeden av produktlivscykeln.
Innovativ produktutveckling bygger på disruptiva tekniker som förändrar förutsättningarna för en hel marknad. De företag som lyckas navigera rätt och utnyttja de möjligheter som uppstår med nya teknikplattformar går en lysande framtid till mötes. De som misslyckas försvinner.
Vad krävs för att vara med i leken?
Strategier pekar ut i vilken riktning verksamheten ska utveckla sig på lång sikt. Syftet är att fokusera resurserna för att nå målen och bli framgångsrik. Strategier består ofta av både storslagna visioner utan fastställt slutdatum, strategiska mål på några års sikt och strategiska planer som delar upp förverkligandet i konkreta steg. Att arbeta agilt handlar om att kunna anpassa sig och förändras. Det verkar ju vid första anblicken som en motsats till fokus och långsiktiga mål. Så vad är agilt strategiarbete? Varför måste verksamhetsledningen arbeta agilt med sin strategi? Och hur går agilt strategiarbete till?
Resursbrist är ett av de vanligaste problemen i de företag vi analyserat. Detta är också det enklaste problemet att lösa.
För 100 år sedan inleddes det som eftervärlden kom att kalla Det glada 20-talet eller The Roarin’ 20s på engelska. Det var ett årtionden när många nya tekniker slog igen på samma gång. Bilar, bussar och lastbilar blev en allt vanligare syn på ett vägnät som snabbt växte i omfattning. Telefoni och elektrifiering bidrog till en transformering av samhället. För företag och investerare blev 1920-talet en omtumlande resa. De nya teknikerna öppnade för många nya möjligheter, men också för en rad existentiella hot. Tempot var högt, samhällsförändringarna stora och festerna glada. I efterhand kan vi konstatera att förändringarna var större än samtiden kunde hantera.
Så stora teknologiska förändringar som under 1920-talet har vi inte haft sedan dess. Automatisering, lean produktion, datorisering och internet har medfört förändringar för företag och samhälle, men inte av samma magnitud. Enligt ARK Invest, som investerar i innovationsföretag, står vi nu inför en serie teknologiska förändringar som tillsammans kan bli större än för 100 år sedan. Att samhället inte är förberett för att hantera oväntade händelser har vi sett under pandemin. Men hur är det med ditt företag? Har ni förmågan att accelerera ert strategi- och utvecklingsarbete så att ni blir en av vinnarna?
Vi träffar ofta chefer och ledningsgrupper som är osäkra på sin roll. Det gäller speciellt i verksamheter som domineras av kunskapsarbete. Så vad utmärker dessa verksamheter, hur ska ledningsstrukturerna utformas och vad är chefernas uppgift?
Många chefer och medarbetare tillbringar mycket tid på möten samtidigt som möten är en erkänt ineffektiv arbetsform. En del framgångsrika företagsledare som Jeff Bezos och Elon Musk har mer eller mindre förbjudit möten i sina företag. Kanske är det en delförklaring till deras framgång.
Jag tror dock att möten är en viktig del av samarbetet i ett företag, men att mötesformen behöver utvecklas. Företag kan lägga ner betydande belopp på olika effektiviseringar, men möten har till stor del varit en fredad zon. Det finns alltså en potential till betydande förbättringar. I den här artikeln kommer jag beskriva hur arbetsmöten, och framförallt arbetsmöten på distans, kan genomföras på ett effektivare sätt.
Parmatur 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.