Kategorier
Innovationer

Disruptiv teknik kan lösa global uppvärmning – ”gratis”

Ingen kan ha missat larmrapporterna om global uppvärmning med kraven på att politiker ska vidta åtgärder och västvärlden betala. Inte heller kan någon ha missat att det finns en högljudd opposition. Parallellt finns dock ett helt annat sätt att se på problemet som har mycket stor påverkan på alla teknikföretag. Med disruptiv teknik är lösningen inte en uppoffring, det är frågan om att investera för att tjäna pengar och skapa välfärd.

I den pågående debatten kopplas åtgärderna som krävs för att komma till rätta med utsläppen av växthusgaser till stora kostnader och stora uppoffringar. Världens länder måste på något sätt dela på notan. Människor måste offra sin chans till välstånd. Följaktligen växer det fram en opposition mot resonemanget om global uppvärmning.

Det finns många källor till växthusgaser, de tre största är transporter, produktion av elektricitet och jordbruk, där framförallt djurhållningen står för stora utsläpp. Dessa tre områden står alla inför en kraftig omvandling tack vare ny disruptiv teknik. Och det är ingen brist på investeringsvilja och kapital eftersom det finns stora möjligheter till goda vinster (se studien Going Big and Fast on Renewables Could Save Trillions utförd av Oxfords universitet).

Den tredje ståndpunkten – disruptiv teknik som gör jobbet

En teknik är disruptiv när den förändrar förutsättningarna på marknaden. Ofta handlar det om att tekniken skapar nya möjligheter samtidigt som kostnaden sjunker. Digitalfotografering gjorde det mycket enklare och billigare att fotografera. Mobiltelefoner gjorde det enklare och billigare att ringa. Smarta mobiler flyttade in datorn i mobilen och gjorde det enklare och billigare att utföra tjänster som t.ex. bankärenden och inköp.

En disruptiv teknik ersätter inte bara den gamla, den skapar nya möjligheter som gör att marknaden blir betydligt större. Till exempel ersatte bilar inte bara hästarna, utan öppnade en mängd nya möjligheter. På 1890-talet fanns ungefär 350 000 hästar i Sverige. Drygt hundra år senare fanns fem miljoner bilar, 600 000 lastbilar, 14 000 bussar och 300 000 traktorer.

Typiskt för disruptiva tekniker är att de tar död på gamla företag. Digital fotografering tog i stort sett död på Kodak. Smarta mobiler tog död på Nokias och Blackberrys mobildivisioner. Elektroniska miniräknare tog död på Facits räknesnurror. Konsekvensen av stora omvälvningar på marknaden kan bli börskrascher, som den 1929 med efterföljande depression på 1930-talet.

Nu är flera nya tekniker med potential att bli disruptiva mogna för att bidra till att lösa problemet med global uppvärmning. De kommer skapa mycket stora förändringar på marknaden.

Disruptiv teknik 1 – Från fossilbil till elbil

Bilar drivs än idag med samma förbränningsteknik som de gjorde på 1920-talet. I städer runt om i världen står fordon för stora utsläpp av hälsoskadliga ämnen, som gör människor sjuka, bidrar till ökande sjukvårdskostnader och sänkt medellivslängd. Därför har också mycket uppmärksamhet riktats mot behovet av mer miljövänlig teknik för bilar.

För drygt 10 år sedan började ett större antal elbilar komma ut på marknaden. De präglades av miljödebatten och vände sig till miljömedvetna personer. De var små, präktiga och tråkiga. De fick dock sällskap av bilar från Tesla som var stora, snabba och roliga. Men alla tidiga elbilar var dyra och ofta olönsamma att tillverka.

Under de 10 år som gått sedan dess har mycket hänt. Tesla har lyckats skala upp sin produktion och lanserat billigare modeller. Och Tesla har övertygande demonstrerat att det inte bara är möjligt att tjäna pengar på elbilar, vilket få trodde var möjligt för 10 år sedan, de har visat att det går att tjäna enormt mycket pengar. Nu är det istället tillverkning av fossilbilar som det inte går att tjäna pengar på, intäkterna där kommer från service och reparationer.

Nu är det inte bara införandet av ny teknik som kommer att fälla avgörandet för företagens framgång och överlevnad. De gamla bilföretagen har byggt upp sin verksamhet kring en linjeorganisation med omfattande byråkrati. Det gör dem trögrörliga med bristande förmåga till innovationer och nytänkande. De har under flera årtionden dessutom fokuserat på att skära kostnader, vilket resulterat i omfattande outsourcing. Idag har de kvar kompetens inom förbränningsteknik och montage av bilar. Att förbränningsteknik är på väg att bli obsolet är lätt att förstå, men också hur bilarna byggs utvecklas snabbt hos de stora elbilstillverkarna. 

Det viktigaste som hänt de senaste 10 åren är att priset på batterier har sjunkit kraftigt, vilket gjort det möjligt för elbilstillverkare att masstillverka bilar till överkomligt pris. De kan också ta bra betalt för sina elbilar då de har låga driftkostnader och inbyggd digital teknik som skapar nya möjligheter för ägarna. Under de kommande 10 åren kommer priset på elbilar att fortsätta sjunka allt eftersom volymerna ökar när nya fabriker byggs för tillverkning av batterier och elbilar.

Övergången från bilar med förbränningsmotorer till elbilar, som tidigare framställs som dyrt och olönsamt men nödvändigt för att lösa ett miljöproblem, har ändrats till en extremt lönsam affär. Samtidigt har kunderna fått nya möjligheter och sänkta kostnader. Idag står människor i kö för att få köpa en elbilar och priset på en begagnad elbil kan vara högre än för en ny. Investerare flockas till startupp företag i elbilsbranschen och värderingarna är skyhöga.

Drivkraften i omvandlingen från fossilbilar till batterielektriska bilar är de snabbt sjunkande priserna på batterier. Litiumbatteri har fallit med ungefär 20 % med varje dubblering av volymerna. Från 1991 till 2018 har priserna gått ner med 97 %.

Sjunkande kostnader för batterier enligt Wrights lag
Kostnaden för litiumbatterier sjunker med ökade produktionsvolymer.

Eftersom en elbil innehåller betydligt färre rörliga delar än en fossilbil, kräver den mindre service och reparationer. Dessutom är elektricitet på många platser billigare än bensin och diesel, speciellt för villaägare som producerar egen solel. Detta leder till låga driftkostnader för en elbil.

En elbil är än så länge dyr i inköp, men för de som kör långt kan det ändå bli ett billigare ägande. För uthyrningsföretaget Hertz, som har stora kostnader för sina bilar, är elbilar ett naturligt val eftersom de håller längre och har lägre servicekostnader. Hertz har valt elbilar från Tesla för att den digitala tekniken i dessa bilar öppnar för enklare och billigare administration vid biluthyrning. Du ska kunna boka bilen via en app och sedan direkt låsa bilen upp sig när du kommer. Har du kört en Tesla förut ställer bilen in säte, ratt, backspeglar med mera enligt din profil.

När detta skrivs är problemet att tillgången på elbilar är lägre än efterfrågan trots massiv uppskalning av produktionskapaciteten.

Disruptiv teknik 2 – Från få stora kraftverk till många små

Solceller och vindkraftverk har redan idag låga kostnader, som sjunker med 20 % för varje dubbling av volymerna. Solceller har sjunkit i pris med över 80 % de senaste tio åren och vindkraft har sjunkit med 70 %.

Wrights lag och solceller
Kostnaden för solceller sjunker med ökad installerad kapacitet.

Vi har nu nått den punkt, enligt International Energy Agency, där det billigaste sättet att producera el är med solceller följt av vindkraftverk. Allt tyder också på att kostnaderna kommer att fortsätta sjunka på samma sätt det närmaste decenniet. Elektricitet från sol och vind kommer därmed att kunna produceras till en bråkdel av priset av vad andra kraftkällor förmår.

Länder och regioner med mycket sol och vind, som exempelvis Australien, Marocko, Texas och Kalifornien har stor potential att med låga energipriser attrahera nya företag, skapa nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter.

I delstaten South Australia har elpriserna fallit varje år de senaste fem åren i takt med att allt fler solceller sätts upp, framförallt på villor. Om 10 år kan solceller där stå för 2-3 gånger mer elproduktion än behovet. Utmaningen är att produktionen är som störst mitt på dagen medan behovet kulminerar under sena eftermiddagen och kvällen. Allt fler villaägare kompletterar därför med batterilager.

Sol och vind medför mer varierad tillgång, vilket öppnar för handel. Handel med olika varor har sedan många tusen år medfört sjunkande kostnader och ökat välstånd. Det byggs nu ut kablar mellan delstaterna i Australien för ökad elhandel på samma sätt som i norra Europa.

Det dyker alltid upp en fråga; vad gör vi när det inte blåser och solen inte skiner? I South Australia har de redan gaskraftverk. Ju mindre de behöver köra dessa kraftverk, desto lägre elpris. Och ju lägre elpris, desto mer investeringar och skatteintäkter kan South Australia locka till sig. Lösningen är att ha mycket sol, vind, batterilager och utbyggd handel (se filmen längst ner i inlägget).

Sol och vind kommer att ge upphov till långa perioder med elöverskott, ett överskott som entreprenörer kommer att kunna använda för att tillverka nya produkter. Disruptiv teknik ger alltid upphov till nya produkter, varav många är omöjliga att förutse. Det var t.ex. omöjligt att förutse Google, Amazon, Netflix och Facebook på 1990-talet när Internet var nytt. Idag är de några av världens högst värderade företag med enorma intäkter.

I Sverige kan vi se samma sak utspela sig Norrland. Låga elpriser lockar till sig investeringar. De närmaste åren kommer över 1000 miljarder kronor investeras i området. Norrland har förvandlats från en utflyttningsbygd till ett område med angenäma problem som bostadsbrist och glödhet arbetsmarknad. Detta till skillnad mot Skåne som med sina höga elpriser sannolikt kommer fortsätta ha hög arbetslöshet.

Ofta framställs övergången till sol, vind och batterier som kostsam och förenat med lägre levnadsstandard. Men det stämmer ju inte. Eftersom det är privata företag som står för investeringarna och därmed risktagandet så är samhällets kostnader och risker låga. Vinsterna för samhället kan dock vara betydande. Ökade skatteintäkter leder till mer och bättre välfärd för de regioner som lyckas locka till sig investerarna.

Varför politiker runt om i världen samlas med jämna mellanrum, nu senast i Glasgow, för att komma överens om att låta företag investera i sol, vind och batterier i deras länder övergår mitt förstånd. Det vi nu ser utspela sig är snarare en kamp om att locka till sig investeringar. Det handlar om att bygga nu. Ägarna till vindkraftparker och solcellsparker tjänar stora pengar. Till och från blossar diskussionen upp om att vinsterna försvinner till utlandet på samma sätt som diskussionen om Googles, Amazons och Facebooks vinster försvinner till utlandet.

De fabriker och anläggningar som nu byggs kommer ligga kvar där i många år. Sverige har levt högt på vattenkraft och elintensiva storföretag i 100 år.

Någon har sagt att 1700-talats dominerades av Holland som var bäst på att bemästra vinden. 1800-talet dominerades av Storbritannien då de var bäst på att bemästra kolet. Och 1900-talet dominerades av USA som var bäst på olja. De som kommer att dominera de nästa 100 åren är bäst på att dominera sol, vind, batteri och elhandel. Eftersom dessa energikällor är decentraliserade finns det möjlighet för många att bli vinnare. Men många riskerar också att bli förlorare.  

Disruptiva tekniker leder till kreativ förstörelse. Det vill säga nya företag som bemästrar tekniken konkurrerar ut gamla företag. Vi kommer att se detta inom fordonsindustrin under de kommande åren, där nystartade elbilstillverkare konkurrerar ut gamla företag som Toyota, BMW och GM. Inom energisektorn har kolkraftverk redan successivt konkurrerats ut under många år, först av gaskraftverk och nu av vind, sol och batterier.

Disruptiv teknik 3 – Jordbruket står inför en stor slakt

Utvecklingen inom solceller, vindkraftverk och litiumbatterier har de senaste 20 åren varit så stadig att det varit enkelt att förutse de omställningar vi nu är mitt inne i. De förändringar som ser ut att komma inom jordbruket är ännu inte lika tydliga.

Den stora miljöbelastningen som jordbruket står för är framförallt koncentrerat till uppfödning av djur för produktion av mjölk och kött. Effektiviteten på en ko är 4 %. Under de senaste åren har allt mer pengar investerats i smarta proteiner i syfte att ta fram produkter som kan ersätta mjölk och kött till en marknad som är värd ofantligt mycket pengar. De smarta proteinerna kan framställas med tre olika tekniker: plantbaserade alternativ, precisionsfermentering och genom ”labb” odling (cellular agriculture).

Exempel på plantbaserat alternativ är Oatly som med sin havredryck konkurrerar med mjölkprodukter samt Beyond Meat som konkurrerar med hamburgare.

Med precisionsfermentering är det möjligt att framställa samma proteiner som exempelvis finns i mjölk. Tillverkningsprocessen liknar öl framställning. Resultatet är mjölk, ost, yoghurt och andra mejeriprodukter som innehåller riktig mjölk, men som inte kommer från en ko (eller något annat djur). I stort sett alla proteiner går att framställa på det här sättet, exempelvis äggviteproteiner.

Precisionsfermentering är en välbeprövad teknik som sedan många årtionden använts för framställning av insulin. Utmaningen är att skala upp produktionen och få ner kostnaden. Utvecklingen de senaste åren har gått förvånansvärt fort och flera produkter finns redan på marknaden.

Kött går att odla med en teknik som kallas cellular agriculture och som också har nått marknaden. Tekniken här är dock i sin linda och jag tror den har en lång väg kvar att gå. Men plantbaserade proteiner tillsammans med precisionsfermentering har en potential att slå ut stora delar av dagens kött- och mjölkbönder, förutsatt att de nya teknikerna på sikt kan sänka kostnaderna. Samtidigt öppnar detta för många nya industrier och marknader.

Konsekvenser

Jordbruk, energiproduktion och transporter är hörnpelare i alla samhällen runt om i världen. Hundratals miljoner människor arbetar inom dessa sektorer. Många har redan fått känna på konsekvenserna av ny teknik som konkurrerar ut den gamla, framförallt inom kolindustrin där mängder av jobb försvunnit.

De riktigt stora jobbförlusterna ligger dock framför oss. Fordonsindustrin kommer att drabbas hårt då i stort sett alla de stora tillverkarna missbedömt utvecklingen. De som har förstått att övergången till elbilar är oundviklig har missbedömt hur fort det kommer att gå. Den gamla fordonsindustrin ligger idag långt efter i teknikutveckling, både när det gäller elbilar och fabriker som ska tillverka dessa bilar. Det är istället uppstickare som Tesla, Xpeng och BYD som utnyttjat möjligheterna. Teslas värdering på börsen är nu större än alla de gamla tillverkarna sammanlagt (och när detta skrivs, större än Facebook). 

Vindkraft är idag en rätt mogen bransch som domineras av Vestas (Danmark), Siemens Gamesa (Spanien), Goldwind (Kina) och GE (USA). Detsamma gäller tillverkare av solceller som nu domineras av kinesiska företag. Så här långt har vind och sol varit komplement till traditionell elproduktion. Men nu har många länder så stor produktion av el från sol och vind att den tidvis kan ta över helt.

Det finns dock en del tekniska utmaningar för att detta ska kunna ske, bl.a. behöver nätet ”stabiliseras” då vind- och solproduktion varierar. Det är här batterier kommer in i bilden. Batterilager är en ny bransch med nya aktörer, och därmed nya möjligheter.

Tesla har gjort sig kända för flera banbrytande energilager, varav flera finns i Australien. Med deras batterilösning är det inte bara möjligt att stabilisera nätet, det finns också en inbyggd möjlighet till automatisk elhandel. Vi kommer under de närmaste åren se hur regioner går över till att köra på 100 % sol och vind. I början bara några timmar, men successivt i allt längre perioder. När detta sker kommer allt fler få upp ögonen för vilka möjligheter sänkta elpriser medför vilket skapar nya företagsinvesteringar.

För elintensiva företag är de förändrade förutsättningarna en utmaning och en möjlighet. I värsta fall dock ett hot. Det är en möjlighet om de agerar tidigt, ett hot om de blundar för vad som pågår. Vi kommer förmodligen se en ökad press från elintensiva företag att avreglera marknaden för att öka tempot i energiomställningen. Alternativt måste de flytta sin verksamhet.

Det kan kanske ses som ett enkelt beslut för en regering att omfamna sol och vind, det är ju trots allt vad många politiker säger sig vilja ha. Men politiker har en rad andra särintressen och egna favoriter att tänka på. I exempelvis Sverige finns en stark kärnkraftslobby och en lika stark fjärvärmelobby som inte vill se sina verksamheter utkonkurrerade av billigare alternativ.

Ännu mer politiserad är fordonsindustrin. I Europa har politiker systematiskt skyddat de lokala tillverkarna, oavsett skandaler som dieselgate. Detta kan nu slå tillbaka på industrin som är allt annat än förberedda på den kommande teknikförändringen.

De disruptiva teknikerna inom transporter, elproduktion och jordbruk kan kapa 90 % av växthusgaserna, något som många politiker har pratat sig varma för. Samtidigt kommer samma teknik radera ut miljontals gamla arbetstillfällen. Mångfalt fler arbetstillfällen kommer att skapas, men inte nödvändigtvis där de gamla fanns.

Det är hög tid att agera för alla teknikföretag

Det jag försöker säga i det här inlägget är att den disruptiva tekniken redan är här och att det dags att agera. Tempot i förändringarna kommer att bli högt. Det är redan högt, men det är inte alla som förstår det.

Alla företag behöver följa trenderna. Hur utvecklas kostnaderna och hur kommer detta påverkar företaget? Vilka produkter kan komma att bli obsoleta? Vilka nya möjligheter kan lågt elpris ge upphov till? Vilka länder och regioner gynnas respektive missgynnas av de förändrade elpriserna?

På samma sätt behöver alla företag följa trenderna inom transportbranschen. Inom biluthyrning har Hertz försökt skaffa sig en bra position genom att vara först med att skaffa elbilar till sin fordonsflotta. Detta tvingar nu alla andra uthyrningsföretag att agera, utan att de nödvändigtvis har en genomarbetad strategi. Vad innebär lägre transportkostnader för vår verksamhet? Finns det möjligheter med smarta bilar som vi kan utnyttja? Hur påverkar detta våra strategier?

Inom livsmedelsbranschen finns mängder av utmaningar. Det kommer inledningsvis att vara brist på en del av de alternativa proteinerna eftersom produktionskapaciteten är låg. Risken är att konkurrenterna agerar först och binder upp alla kapacitet för många år framöver, såsom Tesla gjort med batterier och Hertz med elbilar.

Det absolut viktigaste för varje teknikföretag är att förändra sättet som verksamheten organiseras. Silicon Valley har ända sedan grundandet av Intel år 1968 varit kända för sitt sätt att organisera och driva företag med platta organisationer och ett minimum att byråkrati. I och med Tesla så har detta organisationssätt nu expanderat utanför IT-världen. Alla företag kommer att påverkas av det nya tempot.

Det är omöjligt för de gamla fordonsföretagen att konkurrera med Tesla eftersom Tesla är minst 10 gånger snabbare. När Tesla började tillverka sin första volymbil, model 3, år 1997 använde de samma produktionsteknik som alla andra. Teslas VD Elon Musk var rejält missnöjd eftersom det skapade ett ”production hell” under igångkörningen. Under några år arbetade de fram ett nytt sätt som nu finns implementerat i fabrikerna i Berlin och Austin. De gamla biltillverkarna ligger nu så långt efter att de inte ens kan föreställa sig hur de ska kunna komma ikapp. Och detta hände på bara tre år.

I Parmatur Puls har vi en modell för hur en verksamhet kan bygga en platt organisation med ett minimum av enkla regler och ett nätverk av korta pulsmöten. Vi har genom våra kunder demonstrerat att en organisation baserat på Parmatur Puls är minst 10 gånger snabbare än en verksamhet med en silo-organisation.

Oavsett om man väljer Puls eller något annat så är utvecklingen tydlig. För att överleva krävs nu anpassningsförmåga i högt tempo, annars är risken stor att någon annan tar marknaden. För detta handlar inte om vem som ska betala. Detta handlar om vilka företag som kommer att överleva och vem som kommer att tjäna pengarna.

Referenser

Adam Dorr på RethinkX förklarar hur sol, vind och batterier och disruptiva tekniker kommer att konkurrera ut gamla lösningar.

Empirically grounded technology forecasts and the energy transition, Rupert Way, Matthew Ives, Penny Mealy and J. Doyne Farmer, Sept 14th, 2021. INET Oxford Working Paper No. 2021-01

Stanford study demonstrates 100% renewable US grid, with no blackouts.

Zero air pollution and zero carbon from all energy at low cost and without blackouts in variable weather throughout the U.S. with 100% wind-water-solar and storage.

Levelized Cost Of Energy, Levelized Cost Of Storage, and Levelized Cost Of Hydrogen

Building New Renewables Is Cheaper Than Burning Fossil Fuels

Av Jan-Erik Sebestyén

Innovation enthusiast and management consultant in agile organization and strategic work.

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s