Att förnya ett företag

Att förnya ett företagAtt förnya ett företag är en känd utmaning. Byråkratiska ansatser behöver ersättas eller kompletteras med en organisk  ansats där lärande är utgångspunkten.

Att förnya ett företag i samspel med omvärlden är en känd utmaning, tidigt formulerad av Burns och Stalker i boken The Management of Innovation som utkom 1961. Byråkratiska ansatser, med tonvikt på inre effektivitet behöver ersättas eller kompletteras med en organisk, öppen, ansats. Det är enligt forskarna organiskt baserade företag som är lönsamma och framgångsrika.

I en studie jag var med och utförde våren 2014 tog vi hjälp av komplexitetsteori för att få nya infallsvinklar på hur företag kan förnya sig. Teorierna säger att förändringar består av många små steg men även stora abrupta. Komplexitetsteori säger också att långsiktiga planer innehåller stor osäkerhet, och att detaljplaner i praktiken är omöjliga att göra, annat än för de allra närmaste timmarna eller dagarna i de flesta tillämpningar. Komplexitetsteorin förklarar Toyotas framgångar med jidoka och daglig styrning, likväl som den förklarar varför decentralisering inom Handelsbanken är ett framgångskoncept.

Vi studerade fyra olika företag och hur de har förmått förändra sig. De interna förutsättningarna i studerade företagen uppgavs vara goda. Detta överraskade oss som utförde studien, vi hade förväntat oss problem med inre förutsättningar. Istället angavs problem med att få till en dialog med kunder och andra intressenter för att använda de inre förutsättningarna. Den byråkratiska uppbyggnaden av dagens företag lägger en mängd hinder i vägen.  Utvecklingsarbete handlar ofta om tillfälligheter och möjligheten att fånga dessa.

Det är i interaktionen mellan människor inom företagen, och med intressenter utanför, som lärande och förnyelse sker. Lärandet är kopplat till sammanhanget. Organisering sedd som en process, ett ständigt resultat av möten mellan människor, äger rum lika mycket i företaget som utanför. Ett företags utmaning är inte att optimera de inre förutsättningarna, utmaningen är att kunna anpassa sig i samspel med marknadens föränderliga behov. Att kunna göra, vad Stuart Kauffman har kallat, en ”adaptive walk on a fitness landscape”.

Jag har i olika inlägg refererat till statistik som visar att Sverige tappat exportmarknadsandelar inom varuhandel och att innovationerna minskar. Detta kan vara en del av pågående strukturomvandling från varor till tjänster, där lågkostnadsländer tar över produktionen. Det kan också vara en indikator på att svensk industri har svårt att hänga med i ett högre förändringstempo.

I studien utgick vi från komplexitetsteori för att förstå hur företag kan förnya sig själva. I ett av de studerade såg vi hur de hittat en ny affärsmöjlighet av tillfällighet och hur de lyckades utnyttja detta. Ett annat av de studerade företagen hittade en helt ny affärsmöjlighet under hotet om nedläggning. Båda dessa händelser ser vi som exempel på ovanliga händelser vars antal är större än vad vi kanske tror. Byråkratiska uppbyggda företag har små möjligheter fånga sådana här händelser eftersom de är fast i standardiserade processer.

Vad vi såg i studien är hur de studerade företagen kunde utnyttja uppkomna möjligheter genom närhet mellan människor. En närhet som gett möjlighet till en stor mängd ”circularity of action” och sammanhangslärande (situated learning) i olika grupperingar. Att kunna mötas ofta och agera utifrån nuläget noterade vi var återkommande framgångsfaktorer i de studerade företagen. Vår studie visade liknande resultat som tidigare forskning, från Burns och Stalker och framåt. Många forskare har föreslagit att organisationer ska vara öppna mot omvärlden. Våra slutsatser gick längre än så. Vi föreslog att organisationen ska finnas också utanför företaget. Vidare föreslog vi att verktygen för att definiera och förstå organisationer behöver en ny form.

Byråkratiska ansatser har sett begreppet organisation som något statiskt och kontrollerbart, något som bara finns inom företaget. Slutsatsen i vår rapport är istället tre ledarskapsprocesser baserat på Uhl-Bien, Marion och McKelvey. Ledarskap avser här det som uppkommer i interaktionen mellan människor, inte vad enskilda personer gör eller är.

För det första behövs en adaptiv ledarskapsprocess, som stöder interaktionen inom och utom företaget. En ”adaptiv vandring” kräver interaktion. Det behöver finnas möjligheter till möten och småprat informellt och formellt. Ett exempel på vad vi tänkte oss är modellen för agil organisering som Puls är byggd på.

För det andra krävs en administrativ ledarskapsprocess, som är närstående dagens verktyg för inre styrning av bl.a. ekonomi, HR och kvalitet. En grundläggande ordning i företaget är nödvändig. Dessa verktyg kan behöva ses över så att de är i linje med komplexitetsteorins förutsättningar.

För det tredje måste det finnas en möjliggörande ledarskapsprocess, som med decentralisering och daglig styrning som skapar förutsättningar för de båda andra. Möjliggörande handlar i grunden om hur chefer agerar. Hos Toyota var det Taiichi Ohno som etablerade en ledarskapskultur som bygger på att chefer gör det möjligt för medarbetarna att själva lösa uppkomna problem. På motsvarande sätt lät Jan Wallander medarbetare ute på Handelsbankens kontor självständigt pröva kreditvärdighet och fatta andra beslut som andra banker sköter centralt.

I slutsatsen skrev vi ”att en verksamhet inte ska ses som en uppifrån-och-ner konstruktion. En verksamhet är ett nätverk av olika konstellationer av människor som försöker skapa förståelse för nuläget. Detta gör man genom att dela information och kunskap. Dagens verktyg inom ledarskap och organisation ser vi som skapade för vertikal integration och inte för öppna nätverk.”

Relaterade inlägg

Sverige tappar exportandelar Sverige tappar exportandelar rapporterar Business Sweden. Detta kan vara resultatet av svenska teknikföretag är allt för introverta. Svenskt näring...
Agilt strategiarbete – att arbeta i intellig... Agilt strategiarbete är att kunna agera fort. Att vara snabbare än sina konkurrenter är en framgångsfaktor. Snabbhet är att äga marknaden.  ...
Pulstavla för visuell styrning och jidoka En pulstavla är ett verktyg för att åstadkomma visuell styrning och jidoka (lean). Pulstavlor har liknande uppbyggnad med olika innehåll beroende på...

Kommentera