Organisatorisk och social arbetsmiljö

organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö är en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket som syftar till att komma till rätta med dålig arbetsmiljö.

Sjukskrivningar orsakade av dålig arbetsmiljö fortsätter att vara hög i Sverige. Aktuella siffror visar att nästan hälften av sjukskrivningarna är relaterade till psykosociala faktorer som stress. Nu har Arbetsmiljöverket tagit fram en föreskrift kallad Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som blir gällande från 31 mars 2016. Syftet är att öka kraven på arbetsgivarna att arbeta förbyggande. Jag ska i detta inlägg diskutera vad föreskriften kräver och hur detta påverkat Puls.

Den nya föreskriften inriktar sig på två områden: ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Två områden som också är centrala för Puls.

För att hantera ohälsosam arbetsbelastning ska det finnas tillräckligt med resurser för att kunna leverera förväntat resultat. Av råden framgår att det man vill uppnå är större ansvarstagande från chefer och projektledare. Många av de företag som kontaktar oss saknar strukturer för att hantera arbetsbelastning, prioritering och hur komplexa uppgifter ska definieras. I Puls löser vi problemen med arbetsbelastning genom att ta kontroll på allt inkommande arbete som prioriteras och köas. Inga uppgifter ges tillträde till systemet förrän en pågående uppgift har avslutats. I Puls brukar vi ha två kanaler: projekt respektive uppdrag. Genom att använda kanaler går det balansera arbetsbelastningen på ett systematiskt sätt i enligt med föreskriften.

Arbetsgivaren ska också se till medarbetarna känner till vilka uppgifter som ska utföras, och därmed vilka som inte ska göras. Arbetsgivaren ska också definiera vilka resultatet som ska uppnås, metoder ska användas, hur de ska prioritera om tiden inte räcker till och vart de ska vända sig för att få hjälp. Allt detta är klart definierat i Puls. Alla projekt i Puls planeras av medarbetarna i syfte att de ska förstå vad som ska uppnås och hur arbetet ska gå till. Denna planering sker i dialog med produktteamet som leds av chefer. I den dialog som leder fram till projekts plan skapas en samsyn mellan chefer vad som är ett realistiskt upplägg av arbetet. När arbetet med projektet pågår har vi dels veckovisa avstämningar med programchefen (från produktteamet) där projektet kan få hjälp, dels demonstrationer av resultat. Alla problem som uppstår i projekten ska flaggas upp av och loggas.

AFS 2015:4 slår fast att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka arbetssituationer som är starkt påfrestande och kan leda till ohälsa hos arbetstagaren. Jag tolkar detta som att den situation som råder i många företag där ledningen startar projekt utan hänsyn till kapacitet och arbetsmiljö, inte längre är tillåten.

chefer och projektledare ha kunskap i hur man förbygger och hanterar kränkande särbehandling.

Kränkande särbehandling är kanslisvenska för det som i dagligt tal kallas mobbing. Enligt föreskriften ska chefer och projektledare ha kunskap i hur man förbygger och hanterar kränkande särbehandling. När det är problem med arbetsbelastning, otydlighet med krav, målkonflikter brist på resurser eller kompetens, flaggas och loggas detta via nätverket av pulsmöten. Problem ska i första hand lösas där de uppstår, men vid behov ska hjälp alltid gå att få. Via pulsnätverket kan problem lyftas från projekt till ledningen på någon dag via de rutiner som är inbyggda i Puls. Den visuella rapporteringen av problem relaterat till arbetsbelastning går via Programpuls till Produktpuls, och vidare till Portföljpuls om problem inte kan lösas av dessa. Detta är ett mycket effektivt sätt att hantera problem på. Kränkande särbehandling kan inte hanteras på detta visuella sätt. Kränkande särbehandling ska istället hanteras via linjeorganisationen.

Det ska enligt AFS 2015:4 finnas en rutin för hur kränkande särbehandling ska tas emot, vad mottagaren ska göra, hur informationen ska hanteras och hur de drabbade ska få hjälp. Denna rutin ska vara känd av alla.

För de som har puls finns några sakar att komplettera med för att uppfylla 2015:4. Vi har sedan version 5 rekommenderat att metodpuls (se Pulsguiden) är en del av arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Detta blir nu tydligare reglerat. Det som saknas är en målbild för organisatorisk och social arbetsmiljö. Målen bör utgå från arbetsmiljöpolicyn och den arbetsmiljö man vill uppnå. Effektmålen kan handla om att uppnå en kontrollerad och rimlig arbetsbelastning, en struktur för samarbete och att mål/krav ska göras begripliga.

Dålig arbetsmiljö orsakade av ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling orsakar inte bara stort personligt lidande och enorma kostnader för samhället, det är också toppen på ett isberg av dålig ledning i företag och organisationer. Denna bristfälliga ledningen skapar också stora kostnader i företag och organisationer i form av ineffektivitet och kvalitetsbrister. Jag tycker det är bedrövligt att det har gått så långt att Arbetsmiljöverket nu tvingas reglera att arbetsgivarna gör sina huvudsakliga arbetsuppgifter.


Läs mer om hur en verksamhet kan organiseras för att få en bra arbetsmiljö och därmed också en hög effektivitet i boken Agil Multiprojektledning med Puls: Portföljledning, Processledning och Resursledning.

Lämna ett svar