Exponential organizations – recension

Exponential organization

Exponential organizations ExO åstadkommer genom sitt agerande kreativ förstörelse med disruptiv teknik. Den här boken ger en inblick i hur man blir en ExO. 

I boken Exponential organizations diskuterar Ismail, Malone, van Geest och Diamandis fenomenet med marknader som växer exponentiellt, och de företag som driver marknaden. En exponentiell utveckling innebär en fördubbling med jämna mellanrum. Ett exempel som nämns i boken är mobilmarknaden. Antalet sålda telefoner fördubblad mellan 2002 och 2004. Samma sak mellan 2004 och 2006. Och återigen 2006 till 2008. Det finns en ovana hos många aktörer att förstå konsekvenserna av exponentiell tillväxt, vilket är en av författarnas poänger. De försöker med en rad exempel visa vad som händer och demonstrera hur exponentiell tillväxt underskattas. År 2002 bedömde olika analysföretag som Garner Group och McKinsey att mobilmarknaden skulle öka med cirka 35 % vilket innebar en linjär tillväxt. Men det blev alltså 100 %. Efter att bommat rejält så sänkte de prognosen för de kommande 2 åren, och bommade alltså ännu mer. Samma sak upprepades 2006 då de gick in med en ännu lägre prognos än tidigare. Efter att ha missat tre gånger på raden så gjorde de åter en linjär prognos på 25-30 % tillväxt de kommande två åren. Och fick lika fel, för marknaden dubblerades.

Ett annat exempel som visar på exponentiell tillväxt är Human Genome Project. Det startade 1990 för att kartlägga människans hela arvsmassa. Budget var $3 miljarder, tid 15 år. Halvvägs genom projektet hade 1 % av arvsmassan kartlagts. Utomstående experter tala om fiasko och att det skulle ta 700 år att bli klara. Teamet själva sa att de nu var halvvägs. Vad de visste som alla andra missade var att de ökade mängden kartlagd arvsmassa med det dubbla varje år. 1 procent dubblerat sju gånger är 100 %. Projektet blev klart 2001, före tidplan och under budget. De så kallade experterna hade missat slutdatumet med 696 år.

Ett exempel som inte författarna nämner men som är aktuellt är tillväxten av vindkraft i Sverige. År 2002 så producerades ungefär 0,5 TWh. Tre år senare hade produktionen fördubblats 1 TWh. År 2007 så dubblerades den igen till 2, år 2010, uppnåddes 4 och 2013 nåddes 8 TWh. Nu tyder allt på 16 TWh kommer att nås under 2016. Men därefter menar prognosmakarna att utvecklingen ska bli linjär. Varför då? Vindkraft är ett typiskt exempel på produkt som genom långa serier har sjunkande priser och ökande prestanda på en snabbt växande marknad. Effektförbättringarna blir exponentiella. Kärnkraft har när detta skrivs en produktion på 64 TWh, en nivå vindkraften kommer att nå 2021 i nuvarande tempo. Kärnkraftverken och andra energislag som tillverkas som enstycksprodukter har inga möjligheter att möta konkurrensen från långa serier, där utvecklingskostnaden kan slås ut på många enheter. Energibolagen i Europa har helt missbedömt utvecklingstakten och förlorar nu enorma belopp.

Vattenfall och andra kraftbolag är inte ensamma om att missa utvecklingstempot. På slutet av 1980-talet bedömde Motorola att mobilmarknaden var framtiden. Det var helt korrekt, men sedan blev det fel. På 80-talet var kostnaden för master väldigt hög. Och telefonerna var klumpiga. Alltså kom Motorola fram till att ett nät av satelliter vore bättre. De lanserade och genomförde Iridium projektet. Som blev ett fiasko. Kostnaderna för masterna hade sjunk kraftigt samtidigt som mobiler blev allt mindre. Motorolas misstag var att tro att utvecklingen är linjär, istället för exponentiell. Motorola hade också låst affärsplanen 12 år före systemet togs i drift.

Det är enligt författarna när något växer exponentiell som det är frågan om en disruptiv teknik. Eller som Schumpeter kallade det, kreativ förstörelse. Antalet branscher som utsätts för kreativ förstörelse kommer att öka eftersom informationssystem skapar nya förutsättningar menar författarna. Uber förändrar taximarknaden via en app och helt nytt sätt lösa transporter på, Airbnb ändrar spelplan för hotellmarknaden på liknade sätt. Detta är exempel på företag som växer mer än 10 gånger fortare än de traditionella företagen i branschen. Dessa företag kallas därför exponentiella organisationer, ExO.

Bokens andra och huvudsakliga syfte ägnas åt att beskriva vad som gör ett företag till en ExO och hur man blir en. Författarna poängterar att dagens linje- och matrisorganisationer har utvecklats för att skapa stabilitet i en linjär värld. För att kunna få en exponentiell tillväxt krävs en organisationer som kan skapa instabilitet och kreativ förstörelse. Även om det är den egna verksamheten som angrips. Författarna beskriver hur dagens organisationer snarare angriper allt som hotar dagens affärsmodell och produkter. De kallar detta för organisationens immunförsvar. I det exemplet jag tog med energiföretagen har Eon försökt lösa problemet med immunförsvaret genom att dela bolag i två: Eon respektive Uniper. Medan Uniper får alla gamla energislag kommer Eon utveckla nya lösningar som på sikt kommer att konkurrera ut Uniper. Mer dynamiska företag som Amazon klarar av att utveckla nya lösningar som kannibaliserar på den gamla verksamheten. Amazon har exempelvis Kindle som slår mot den egna bokförsäljningen. Så hur gör man detta?

Den som vill ha alla tipsen rekommenderas köpa boken (finns som e-bok på bland annat Google Play). Jag kommer här ta några exempel. Huvudteamet är att komma åt organisationsstrukturen. Att ha stora stuprörsliknande utvecklingsorganisationer är ingen framgångsfaktor, skriver författarna. Utvecklingsarbetet behöver ske i nätverk med skiftande deltagare, och ske på olika platser. En del utvecklingsarbete kanske ska ske öppet i olika communities. Man måste våga experimentera och ha korta utvecklingscykler med ett (vad jag kallar) agilt arbetssätt. Arbetsteamen ska vara självorganiserade, multidisciplinära med decentraliserade befogenheter. Där informationen uppstår ska beslut fattas. Man ska inte behöva slå upp information, den ska flöda till dig.

Ovan tips och många andra är bra. Men utgår man från Puls så tycker jag att det saknas viktiga saker. Hur bygger man en organisation som är så agil som författarna efterfrågar? Samma sak gäller hur man leder ett företag som är dynamiskt och föränderligt. Att åstadkomma en massiv transformering kräver fokusering och förmåga från ledningen att hantera de svårigheter som oundvikligen dyker upp.

Mycket av resonemangen i boken, som jag exemplifierat ovan, känns igen från forskningsresultat de senaste 50 åren. Olika forskare har via sina resultat gång på gång rekommenderat agila (organiska) uppbyggda organisationer. Företagsledarna har vägrat lyssna och istället skapat linjära byråkratier. Resultatet är som Phelps och Sjöö visat ständigt sjunkande innovationer. Budskapet från Exponential organizations är dock att nu kommer disruptiv teknik på bred front. Marknaden kommer i så fall att förändras väldigt fort och mycket dramatiskt.

Boken Exponential organizations är läsvärd fylld med tips. Speciellt bra är den för företag med Puls, eftersom man då har en agil plattform att tillämpa tipsen på.


 

Bilden är bearbetad med material från Bruno Gilli/ESO CC BY 4.0 och Staffan Engström CC BY-SA 4.0 från Wikipedia.

Relaterade inlägg

Agil produktutvecklingsprocess En agil produktutvecklingsprocess utgår från en kombination av iterativt arbete och strategisk positionering. Processen är ett resultat av situati...
Iterativt arbete i större nätverk Iterativt arbete i större nätverk behöver visualisering för att kunna fungera. I produktionen används kanban, i kontorsarbete pulstavlor och pulsr...
Problemet med västvärldens ekonomi Vad är problemet med västvärldens ekonomi? Arbetstillfällen försvinner och utanförskapet ökar. De senaste veckorna har den ekonomiska kräftgången i...

Lämna ett svar