Komplexitet: Den Gode, Den onde, Den fule

Komplexitet är ett mått på mångsidighet. Komplexitet är livsavgörande för ett företag, men det finns komplexitet som är skadlig. Framgångsrika företag kan avgöra vad som är vad.

I korthet så är all struktur i ett företag dålig (ond) om den skapar avstånd mellan människor och hindrar anpassning till omgivningens förutsättningar. Byråkratiska lösningar skapar avstånd, exempelvis stage-gate modeller för projekt. All struktur som bidrar till att sammanföra människor och får dem att samarbeta är god. Det är inte självklart vad som är det ena eller det andra. Många av de arbetssätt som idag tillämpas är att betrakta som onda.

Entropi och komplexitet

I fysiken har man länge pratat om entropin i universum och att denna alltid är stigande. Informationsteoretiskt så är entropi ett mått på hur komplext ett system är. När universum bildar fler stjärnor och galaxer ökar dess komplexitet, vi säger att entropin stiger. Detsamma gäller i mindre skala. Med allt fler tillgängliga teknologier stiger komplexiteten i ett företag. Med ökad komplexitet i omvärlden blir det mer krävande att skapa förståelse för marknader, kundbehov och leverantörer. Det enda sättet att hantera ökad komplexitet är att bli mer mångsidig. Man behöver kunna lösa uppgifter på många olika sätt. Mångfald bland de anställda är en framgångsfaktor. Företaget måste öka sin inre komplexitet för att kunna göra omvärldens ökande komplexitet begriplig. Men all inre komplexitet är inte användbar. Det finns bra komplexitet och det finns dålig. Jag ska här ge exempel på olika former av inre komplexitet: den gode, den onde, den fule.

Den gode

All inre komplexitet som är användbar för att hantera yttre komplexitet är god. Nyckelordet är användbar, den inre komplexiteten måste i sig bidra att göra den yttre komplexiteten begriplig. Det är människor tillsammans i olika konstellationer som skapar förståelse. När en grupp människor blir samspelta så ökar deras grad av organisering. När graden av organisering stiger så stiger också sannolikheten för mångsidighet. Detta kanske låter som en motsägelse, men det handlar om sannolikhet. En grupp människor som inte är samspelta kan göra många olika saker, men det är inte sannolikt att detta leder värdeskapande arbete för företaget. Människor drar åt olika håll och motarbeta varandra.

En hög grad av organisering kan enbart komma inifrån gruppen självt. I bilden ovan samverkar personerna A, B, C och D så att de blir organiserade. Denna insikt är relativt ny och den har ännu inte slagit igenom i praktisk tillämpning. Företag förlitar sig i hög grad på styrmodeller som bygger på uppifrån-och-ner styrning. Goda organisationsmodeller skapar förutsättningar för att människor själva kan organisera sig i grupper och team. Agila metoder som Scrum och Puls bygger på att människor själva organiserar sig utifrån situationen. I produktionen används lean-metoder. Detsamma gäller för uppdragstaktik som militären använder. Parmaturs agila nätverksorganisation är utvecklad för att människor ska kunna organisera sig själva i grupper och team. Men den är också byggd för att dessa grupper och team i sin tur kan organisera sig så att de tillsammans bildar ett framgångsrikt företag. I bilden nedan så samverkar fyra team genom nätverket.

Den onde

Byråkratiska modeller skapar i sig komplexitet men är inte användbara för att göra omvärlden begriplig. Dessa modeller skapar avstånd mellan människor i tid och rum genom att definiera ansvar, roller och rutiner. Tanken är att yttre aktör är mer lämpade att organisera människor, än människorna själva. Detta är fel; det saknas vetenskapligt stöd för denna tanke.

Byråkratiska modeller dyker ständigt upp i nya skepnader och skapar samma problem som de tidigare. New public management har på bred front införts i offentlig sektor i Sverige de senaste 20 åren. I skolan sammanfaller införandet av new public management med sjunkande resultat. Lärare och elever har med new public management förvandlats till subjekt som kan planeras och styras av yttre aktörer som politiker och tjänstemän.

Byråkratiska modeller, som processtänkande, är tänkta att leda till ett standardiserat arbetssätt som kan optimeras. Men resultatet av detta blir i enlighet med kaosforskningens resultatet snarare kaos. Och detta är inte sagt som en metafor, det är det verkliga resultatet.

Den fule

Människor använder de verktyg som de har tillgång till. I företag har det funnits brist på bra verktyg, vilket mer eller mindre tvingar fram användning av dåliga. Man vill väl, men det blir inte bra. Matrisorganisationer är ett exempel på en ful modell. De skapar komplexitet och i någon mån kan denna vara användbar. Samtidigt blir människor förvirrade av snårigheten i organisationsschemat. Detta skapar avstånd.

Den lösning jag vill föreslå är att använda enkla linjeorganisationer för att hålla reda på resurser och anställda. Strukturen för att arbeta utgår däremot från den agila nätverksorganisationen som bygger på relationer mellan pulsmöten, inte på relationer mellan människor. Pulsmötena skapar förutsättning för att människor ska kunna organisera sig själva. Människor kan själva forma tillfälliga eller tills vidare grupper baserat på aktuella förutsättningar.

Pulsrummet där människor möts i olika grupper.

Andra fula vanliga arbetssätt är målstyrning och mätningar. Rätt använt kan mätning och uppföljning vara användbart. Men ofta mäter man på en nivå i systemet (vilket är OK) och använder dessa mätningar för att bryta ner i delar och sätta mål på en annan nivå (vilket inte är OK). Att bryta ner är grunden i reduktionism, vilket är användbart i många tillämpningar. Men nerbrytning är inte möjligt i dynamiska, icke-linjära system. Helheten är inte densamma som summan av delarna. Helheten kan uppvisa helt andra egenskaper än det som utgör delarna. Gasatomer i ett slutet kärl interagerar skapas tryck och temperatur, egenskaper som atomerna inte besitter.

Komplexitet: Den Gode, Den onde, Den fule

Komplexitet kan vara god och bidra till företagets framgång. Men komplexitet kan vara ond och bidra till dålig lönsamhet och dålig arbetsmiljö. En del komplexitet är delvis god, delvis ond vilken jag här kallar ful. Men de kunskap som växt fram inom komplexitetsforskningen på senare decennium finns nu förutsättningar för bättre organisationsmodeller.

Fotnot
Titeln Den Gode, Den Onde, Den fule har jag lånat från Sergio Leones västern film från 1966. Inspirationen till ond och god komplexitet kommer från Gregory David Roberts roman Shantaram. 

Relaterade inlägg

Införa lean produktutveckling med puls För att framgångsrikt införa lean produktutveckling behöver man metoder som passar. Man kan inte kopiera de metoder som används i produktionen. ...
Problemet med västvärldens ekonomi Vad är problemet med västvärldens ekonomi? Arbetstillfällen försvinner och utanförskapet ökar. De senaste veckorna har den ekonomiska kräftgången i...
Tvärfunktionellt arbete och nätverksorganisationer... Den bästa sättet skapa tvärfunktionellt arbete är med hjälp av en fraktal, skalfritt, nätverk. En sådan organisation blir snabbrörlig, agil. Tv...

Kommentera