Sverige tappar exportandelar

Sverige tappar exportandelar rapporterar Business Sweden. Detta kan vara resultatet av svenska teknikföretag är allt för introverta.

Svenskt näringsliv tappar exportmarknadsandelar, rapporterar Business Sweden. För åren 2006 till 2012 har Sverige tappat hela 13 % på varor, vilket är mer än snittet för Västeuropa, samtidigt som Kina, Sydkorea, Indien, Brasilien och Australien har ökat kraftig. Även USA har ökat något under perioden. Sverige har tappat inom samtliga segment, med undantag för kläder och skor. Även på tjänstesidan har man tappat, men enbart 4 %. Det gör att tjänster väger allt tyngre i den svenska exporten.

Man kan läsa rapporten från Business Sweden som ett tecken på en omställning från varuproduktion till mer lönsamma tjänster. En alternativ förklaring kan vara att svenska teknikföretag utsattes för ett stort förändringstryck som man inte klarade av att navigera på ett framgångsrikt sätt.

Interna förutsättningar

Olika organisationsforskare har under lång tid påpekat att företagsledare oroar sig för mycket över interna förutsättningar och för lite för vad som händer i omvärlden. De interna förutsättningarna har stor betydelse, men bara till en viss nivå. Man kan ta datorer som ett exempel på betydelsen av prestanda. Under många år var prestandan i persondatorer (minne, processor, lagring) en flaskhals för många användare. Användarna var ständigt på jakt efter en ny kraftfullare dator. Idag är prestandan i en persondator fullt tillräcklig för de flesta användare. Men är prestandan tillräckligt bra i svenska teknikföretag? Jag skulle säga att de interna förutsättningarna är goda, men vi har en flaskhals som vi inte fått rätsida på. Denna flaskhals är lean i produktionen. Jag ser fortfarande mycket få exempel på att företag tagit till sig lean. Redan i boken ”The Machine That Changed the World: The Story of Lean Production” som först utkom 1990 påpekade forskarna att Europa inte tagit till sig lean. Det som är svårigheten med lean är inte att det är höga investeringskostnader eller kräver någon speciell utbildning. Det svåra verkar vara att lean bygger på decentraliserad styrning och problemlösning. Vi kallar detta visuell styrning (just-in-time) och jidoka. Att använda visuell styrning är att utgå från nuläget och styra utifrån detta. I produktionen används bla kanban som en metod. Jidoka är att de som är närmast problemet, de som ”arbetar på golvet”, också är de som löser problemen. Här finns alltså ett prestanda problem som jag tror än en orsak som bidrar till tappet. Men jag tror inte detta är det avgörande. Lean ökar produktiviteten och kvaliteten och därigenom ökar lönsamheten. Men lönsamheten är inte huvudproblemet i de flesta företagen, det är att man inte har tillräckligt intressanta produkter. Företagen har inte oroat sig tillräckligt mycket för vad som händer i omvärlden.

Strategiskt arbete – från process till ”making sense”

På 1960-talet lanserades flera komplexa modeller för strategisk planering. Dessa modeller följde årliga cykler där övergripande mål bröts ner i detaljplaner. Nästan alla företag anammade strategisk planering, men det fanns de som tidigt såg problemet. Handelsbaken slutade redan på 70-talet med strategisk planering då menade att strategierna föds i mötet mellan bankens anställda och kunderna på bankkontoren. Forskare som Mintzberg bekräftade i omfattande forskning det som Handelsbakens instinkt sa dem, strategisk planering försöker skapa en framtid baserat på historiska data. Det fungerar inte. Framtiden skapas i mötet mellan företagets anställda och kunderna. Detta möte kan vara när de bankanställda som hos Handelsbanken möter sin kunder. Det kan i teknikföretag vara servicetekniker, applikationsingenjörer eller processingenjörer som tillsammans med kundens ingenjörer löser kundproblem. I dessa möten uppstår ny kunskap som kan leda till nya innovativa produkter. Om det finns interna strukturer som hjälper till att sätta in den nya kunskapen i ett sammanhang. Att göra den begriplig, ”making sense”.

Från storskalighet till nätverk

Den gamla tidens ekonomi har varit driven av storskalighet, den nya ekonomin är driven av nätverk. Dessa nätverk kan vara mellan människor som i exemplet med lean i produktionen. Nätverk kan också vara mellan företag som nätverket som utvecklade PC:n på 1980-talet.

Om nätverk är en modell för framtiden så har svenska teknikföretag ett problem. I de analyser vi gör vid införande av puls så sker mycket arbete individuellt, i synnerhet på medarbetarnivå. Ingenjörer har i många företag fått allt mindre kontakter med kunder och leverantörer. Nya byråkratiska rutiner har införts som kanaliserar kontakter via säljare och inköpare.

Många svenska teknikföretag lever fortfarande kvar i storskaligt tänkande där planer och mål sätts uppifrån och ner. Mitt förslag till svar på varför Sverige tappar exportandelar tappar i konkurrensen är brist på samarbete inom företag såväl som utåt. Man ser inte potentialen med att arbeta decentraliserat i nätverk.

Relaterade inlägg

Vad är lean? Vad är lean? Jag ska här ge ett svar på frågan vad som menas med lean. Jag utgår från upphovsmannens, Taiichi Ohnos, egna beskrivning. Pull och push H...
Leanhuset i strategi och utveckling Leanhuset är ett populärt sätt att åskådliggöra bärande lean-principer och metoder som man har valt för att implementera principerna med. Lea...
Pulsmöten är korta, effektiva och roliga Pulsmöten är korta dagliga stå-upp-möten, där ett team planerar och styr sitt arbete med hjälp av en pulstavla. Pulsmöten är roligare och ger mer effe...

Lämna ett svar