Jidoka och fjärilseffekten

Jidoka är ena halvan av lean. Med jidoka menas att kunna ta tag i oväntade händelser. Fjärilseffekten förklarar varför oväntade saker uppstår.

Edward  Lorenz är en av pionjärerna inom det som idag kallas komplexitetsforskning. I början av 1960-talet försökte han skapa en enkel modell av vädret i en dator. Till sin förvåning såg han att modellen gav upphov till ett icke-linjärt beteende, dvs. det exakta förloppet gick inte att förutse. Han noterade också hur känslig modellen var för små skillnader i startvillkoren.

Lorenz insåg att det var omöjligt att göra exakta väderprognoser, och att prognoser enbart skulle vara möjliga att göra med någorlunda säkerhet för de närmaste dagarna. En liten påverkan på systemet, en fjärils vingslag, räcker för att skapa kaskadeffekter som ändrar vädret. Denna känslighet har kommit att kallas fjärilseffekten (eller känslighet för initiala villkor).

Fjärilseffekten

Fjärilseffekten gäller alla system där tre aktörer eller fler interagerar. Dessa kallas för komplexa system eller komplexa adaptiva system. Ett företag är ett exempel på ett komplext system. Fjärilseffekten är anledningen till att planer och prognoser är svåra att göra med tillräcklig noggrannhet ens för de närmaste dagarna. I verksamheter där man försöker styra med omfattande planering och detaljstyrning, t.ex. med affärssystem, skapas mycket turbulens och friktion. Den enda lösningen är att låta systemet självorganisera, dvs. skapa möjligheter för medarbetarna att själva styra vad som behöver göras baserat på aktuell situation. För detta krävs signaler som visar aktuell situation. Detta kallas visuell styrning. I strategi och utveckling kallar vi det puls.

Jidoka – att ta hand om problem

Den forskning som har gjorts visar att chefer lägger sin mesta tid på problemlösning. Mängder med problem dyker ständigt upp och måste tas om hand. Detta är ett resultat av bl.a. fjärilseffekten, oväntade saker händer hela tiden. För att verksamheten inte ska stanna av krävs en förmåga att hantera dessa oväntade händelser. Med lean bygger man in problemhanteringen med jidoka; man har beredskap att ta tag i oväntade händelser och kan anpassa sig till rådande förhållanden. Ibland säger man att man ”drar i snöret”; man tar en ”time out” och har taktiksnack om hur man ska gå vidare.

Effekten av lean är ökad produktivitet och kvalitet. Detta är en effekt av självorganisering: medarbetarna ges möjlighet att tillsammans dels lägga upp och styra sitt arbete, dels lösa uppkomna problem. Men det krävs en infrastruktur som gör detta möjligt. Det är ledningens arbete att tillhandahålla och anpassa infrastrukturen. Detta kallar vi inom strategi och utveckling för att etablera en agil organisation.

Relaterade inlägg

Jennie Malker, AkzoNobel, om Åkroken Science Park https://youtu.be/jPXGaNBt4I8 I filmen sitter Jennie Malker (utvecklingschef på Akzo Nobel)  i Expancels Pulsrum och berättar om Åkroken Science Par...
Obeya 20 år Obeya är ett stort rum för visuell styrning och jidoka. Obeya uppfanns för 20 år sedan (1993) i Prius projektet för att korta ledtiden. Jag hör...
Sverige tappar exportandelar Sverige tappar exportandelar rapporterar Business Sweden. Detta kan vara resultatet av svenska teknikföretag är allt för introverta. Svenskt näring...

Kommentera