Socioteknik och lean

Det riktas kritik mot lean från olika håll för att orsaka stress och dålig arbetsmiljö. Speciellt forskare koppar ihop lean med taylorism. En delförklaring till kritiken finns i att mycket som saluförs under etiketten lean egentligen stammar från taylorism och byråkratiska traditionen.

Lean består enligt upphovsmannen Taiichi Ohno av två principer: visuell styrning och ”ta-tag-i-problem-som-dyker-upp” (jidoka). Visuell styrning innebär att vi använder någon form av signalering för att samordna arbetet istället för prognoser och planer. Jidoka innebär att vi har mekanismer för att fånga de problem och strul som dyker upp utan att verksamheten helt stannar av. Visuell styrning och jidoka är principer som måste översättas till metoder som passar verksamheten.

En korrekt utförd lean implementering kommer att kännetecknas av

• Att arbetsuppgifter sammanförs i arbetspaket eftersom detta underlättar utjämning av arbetsbelastning och problemhantering (jidoka). I taylorism separeras arbetsuppgifterna.
• Att vi arbetar i grupper, team och projekt för att genomföra arbetsuppgifterna. I taylorism arbetar man ensam.
• Att personerna som arbetar i grupper, team och projekt behärskar många olika uppgifter eftersom detta bland annat underlättar arbetsutjämning och problemlösning. I taylorism gäller maximal specialisering.
• Att vi har få fasta roller. I taylorism är definition av roller centralt.
• Att vi ökar individernas handlingsrepertoar. Taylorismen mål är att minska handlingsrepertoaren.

Ovan punktlista med att-satser står i motsats till taylorism och byråkrati. Istället sammanfaller den med socioteknik. Lean är därmed, rätt använt, ett sätt att förverkliga socioteknik. Begreppet socioteknik kommer från att man tänker sig att man har två olika organisationer: den tekniska strukturen eller organisationen respektive den sociala. Utformning av den tekniska strukturen skapar förutsättningar för den sociala.

När vi arbetar med socioteknik så designar vi den teknologiska strukturen. Det är detta vi gör med visuell styrning och jidoka. I produktionen med hjälp av placering och utformning av maskiner, utrustning och andra faciliteter.

Inom strategi- och utvecklingsarbete så är det bland annat workshopsrum, teamrum, pulsrum och pulstavlor – och nätverket hur dessa relaterar till varandra – som är teknologin.

Vi har valt att kalla teknologin med pulsrum och pulsmöten för en agil organisation. Läs mer i Agil Organisering med Puls och The Principles of Agile Management. Med vår modell för en agil organisation etablerar vi lean i en kunskapsverksamhet.